Tillbaka

Nu dödar vi bloggen!

Vänner, nu har vi efter en stunds vånda beslutat att döda denna blogg. Döda kanske är fel ord, men vi kommer att ta bort denna för att sedan återkomma med ett nytt format. Tanken är att det skall bli kortare/enklare och mer frekvent.

Vi som brukar skriva lite längre kommer att hålla oss till krönikor, som denna blogg mest har varit. Vem vet, kanske blir det en lagblogg för A-laget i stället?

Idag är jag faktiskt lite extra imponerad av Endre, nu tror alla att jag menar kvartsfinalplatsen som jag självklart säger stort grattis till, men mest imponerad är jag över eran relation med GT, att få en helsidesannons på redaktionell plats i GT, hur lyckas ni? Eller var det inte en annons?

Nu avslutar vi med Onyx hemma. Caggen (han den långa) har övertalat några på jobbet att gå och se innebandy som jag kan lova aldrig har varit i närheten av en innebandymatch. Starkt jobbat! Onyx som förövrigt har blivit samma spöke för oss som Visby har blivit för Karlstad, visst är det märkligt.

Arenan, ursäkta att jag tjatar. Men nu börjar jag känna mig orolig. Tempo, tempo, tempo. Hoppas jag har fel. Hoppa att projektet inte blivit för stort när man lade till ett badhus lite fem i tolv.

Just nu drar nästa säsong i gång för oss på allvar för oss som är i organisationen, under mina åtta eller nio år som ordförande har jag aldrig känt ett sådant lugnt som jag känner i år. Utan att gå in på detaljer så känns det som alla i styrelsen och övriga har givna roller, vi har samma målbild och vi har samma väg till målet. Det är fler engagerade än någonsin och det känns som vi blivit extremt duktiga på att prioritera.

Ungdomsidrotten har varit på tapeten lite här och där på sistone. Jag vill understryka att vi är mycket stolta över våran ungdomsverksamhet men måste ge lite siffror till er där ute som drömmer om ett "Gotländskt" lag i superligan.

På Gotland föds det straxt under 500 barn per år, förutom tre årskullar  90-92 som var avsevärt större. I tonåren väljer bara en tredjedel av ungdomarna att hålla på med idrott, man får inte glömma att det finns musik, datorer, studier, teater och annat bra som också lockar.

1. Detta innebär att om vi fokuserar på IBK och Endre så finns det 250 potentiella tjejer och killar varje år, 2/3 väljer inte idrott vilket ger oss totalt 75 tjejer och 75 killar per år att slåss om över hela ön till alla idrotter. 
2. Tar man antalet spelar i Superligan och delar med antalet licenserade herrspelare så är det mindre än 0,3 % som spelar i superligan. Det innebär att vi har en statistisk möjlighet att få fram ungefär 0,28 gotlänningar per år som platsar i högsta ligan.
   

Kan bara kort summera att jag känner inte många "Gotlänningar" i superligan för tillfället.

Nu har vi tur, för vissa årskullar har man bevisat ge bättre avkastning än statistiken, vi har ett par sådana på gång. Sen har vi dessutom tur att Gotland har som mål att öka befolkningen. Vi har gjort många fastlänningar till Gotlänningar genom åren. Jag lovar.

Detta resonemang blir lite absurt när man sätter pengar på det. I dagsläget är denne 0,28 gotlänning som statistiskt tar plats i A-laget avsevärt dyrare än att helt sonika köpa ihop ett A-lag, även på allsvensk nivå.

Nu finns det större värden i ungdomsverksamheten än de ekonomiskt mätbara. De är en del av våran kultur och det är helheten som gör föreningen. Ungdomsverksamheten i Visby IBK är ett resultat av ett ett par killar som drog igång 1988 och ville bli bäst på Gotland, sedan har ribban höjts. Idag är ungdomsverksamheten viktigare än någon kan förstå. Det är det enda och största intresset hos många av våra små IBK:are och det är fantastiskt.

Tack för denna säsong, vi syns i hallen på torsdag!

Skrivet av Henrik Svensson. Fredag, 30 Juli 2010 01:31

Senast uppdaterad ( Måndag, 8 Mars 2010 23:13 )